Arbetslivsinriktad rehabilitering och professionell arbetsförmågebedömning

27 - 28 April 2011 , Stockholm - Kista Entré Konferens, Knarrarnäsgatan 7

Konferensdag 1 \| Konferensdag 2 \| Fördjupningsdag
Onsdag 27 april 2011
Konferensdag 1
08:45	Registrering och morgonkaffe
09:15	Inspektionen för socialförsäkringen - vad visar utvärderingarna om rehabiliteringskedjan? Hårda tidsgränser ger kortare sjukskrivningar, men inte i hela landet, varför? Rehabkedjans ris och ros, vad har fungerat och vad har brustit? Ta del av kommentarer från rapporter från inspektionen för Socialförsäkringen Erfarenheter från utvärderingarna Pathric Hägglund, Inspektionen för Socialförsäkringen. Bensträckare
10:00	Norska NAV-reformen - Försäkringskassa, Arbetsförmedling och Socialtjänst under ett och samma tak I Norge har man sedan några år slagit ihop Försäkringskassa, Arbetsförmedling och Socialtjänst till en organisation, NAV. NAV har 17 000 anställda och en budget på 300 miljarder norska kronor. Nav-reformen - ett sätt att se helheten där brukarna får gemensam ingång till omställningsåtgärder Vad kan Sverige lära av Norges modell? Hittills uppnådda effekter - klienters återgång i arbete och möjligheter till självförsörjande Vilka erfarenheter finns utifrån ett lokalt perspektiv? Hur har exempelvis kontakten med arbetsgivarna utvecklats? Vilka framtida utmaningar och utvecklingsmöjligheter ser man? Tone Mørk, direktör, Nordens Välfärdscenter, tidigare direktör för specialenheterna inom NAV-direktoratet.
11:00	Förmiddagskaffe
11:30	Arbetsförmedlingens ökade ansvar i rehabiliteringskedjan - synen på samverkan med Försäkringskassan och effekten av hittills genomförda åtgärder Arbetsförmedlingens syn på rehabiliteringskedjan Det nya introduktionsprogrammet - ett år har passerat, så har det gått Vad erbjuds personer som är för sjuka för att delta i introduktionsprogrammet? Vår samverkan med Försäkringskassa - nu och i framtiden Vad händer med de personer som har en pågående rehabilitering finansierad av samordningsförbunden? Hur ska vi hitta arbetsgivare som är villiga att anställa en person med nedsatt arbetsförmåga i långkonjunkturens Sverige? Så har Regeringens uppdrag åt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att pröva alternativa insatser, däribland sociala företag för långtidssjukskrivna fungerat hittills? Frågestund Siri Persson, Arbetsförmedlingen.
12:30	Lunch
13:30	Rehabiliteringskedjan - vilka ändringar är att vänta? Socialdepartementet. Rehabiliteringskedjan har fått både ris och ros - har vi några förändringar att vänta? Tidsgränserna i rehabiliteringen och förslag till ändringar enligt vårpropositionen 2011 Sabina Joyau, Politiskt sakkunnig hos Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson.
14:10	Teamutredningar - Försäkringskassans nya läkarutlåtande ger arbetsterapeuter, sjukgymnaster och psykologer möjlighet att påverka läkarutlåtandet Försäkringskassans nya läkarutlåtande ger hela teamet möjligheter att påverka läkarutlåtandet - vad betyder detta för den anställde? Hur påverkas arbetsgivaren? Vilka möjligheter ger detta Företagshälsovården? Vad innehåller Försäkringskassans nya uppdrag från Regeringen att utveckla metoder för att bedöma arbetsförmågan? Pernilla Keinestam Lindell jurist, Försäkringskassans huvudkontor.
15:10	Eftermiddagskaffe
15:30	Aktuella försäkringsmedicinska bedömningar enligt DFA (Diagnos, Funktion, Aktivitet) Aktuell lägesbeskrivning av försäkringsmedicinsk bedömning - vad är nytt och vad gäller? DFA - vilka praktiska konsekvenser får det för den som skriver det medicinska underlaget? Från diagnossökande till att bedöma patienters funktion- och aktivitetsstatus Hur bör funktions- och aktivitetsbedömningen utformas för att vara ett funktionellt verktyg i rehabiliteringen? Utlåtandets utformning - hur ska det vara skrivet av parterna för att kunna hålla vad det lovar? Vad krävs för att en patient ska få sitt läkarintyg accepterat och hur kan yrkesprofessionerna som samarbetar vid rehabilitering samverka för att få ett tillräckligt underlag? Genderperspektivet - hur kommer det sig att kvinnors medicinska underlag är sämre än mäns? Hur kan vi förbättra den generella kvaliteten på de medicinska underlagen? Den behandlade läkarens ansvar Sven Rosén, är verksam som försäkringsläkare och konsultläkare för Försäkringskassan och arbetsförmedling, samt som distriktsläkare i Värmland. Kort bensträckare
16:45	Smärtpatienten i primärvården - så förhindrar och förebygger vi att människor fastnar i långvarig sjukskrivning. Flera vårdcentraler i södra Stockholm arbetar sedan flera år med Kugghjulet, en framgångsrik modell för samverkan med Försäkringskassan, socialtjänsten och arbetsförmedling. Utvärderingar visar att modellen lyckas ge smärtpatienter en bättre och snabbare bedömning och därmed snabbare behandling och rehabilitering. Sven Rosén, är verksam som försäkringsläkare och konsultläkare för Försäkringskassan och arbetsförmedling, samt som distriktsläkare i Värmland.
17:15	Första dagen avslutas

Torsdag 28 april 2011
Konferensdag 2
08:15	Morgonkaffe
08:30	Metoder och instrument för bedömning av funktionsnedsättning, aktivitets- och delaktighetsinskränkning inför bedömning av arbetsförmåga Begreppet arbetsförmåga. Vad ska man fokusera på vid bedömning? Att använda ICF som en modell för bedömning av arbetsförmåga Exempel på instrument som kan användas vid bedömning av olika tillstånd - Bedömning av patienten med reliabla och valida instrument. Hur väl stämmer den bedömda arbetsförmågan med den reella när patienten är tillbaka i arbete? Diskussions! Det multidisciplina teamets kompetens för en reliabel och valid bedömning av arbetsförmåga Forskning kring bedömning av arbetsförmåga Frågor och diskussion Monika Löfgren, Med Dr leg sjukgymnast och klinisk lektor. Monika är verksam vid Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus AB. Marie-Louise Schult, Med Dr, leg arbetsterapeut och Klinisk lektor. Arbetar i forskningsprojekt som har som syfte att utvärdera multimodala rehabiliteringsprogram och som processledare för smärtprocessen vid Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm.
09:30	Förmiddagskaffe
09:45	Ovanstående pass fortsätter...
10:15	Trygghetssystemets upplösning? Om reformerna inom arbetshälsoområdet sedan ingången av 1990-talet Mycket har hänt inom arbetshälsoområdet sedan 1990 talets början. Tor ger oss en tillbakablick och diskuterar bl a kopplingen arbetsrättsligt ansvar och socialrättsligt reglerad inkomsttrygghet och delger oss slutsatser från längre tids forskning inom arbetshälso- och socialförsäkringsområdet. Tor Larsson, Docent, Universitetslektor Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.
11:10	Vilka rehabiliteringsinsatser kan på vetenskaplig grund rekommenderas? Rehabiliteringsrådets genomgång av bevisat effektiva insatser Friskare inte samma sak som att kunna jobba - att få symtomlindring garanterar inte återgång till arbete Ont om evidens för vad som leder tillbaka i arbetslivet - Rehabiliteringsrådets rekommendation på insatser utifrån vetenskaplig grund. Är rehabiliteringsgrunden möjlig? Vilka frågor kommer rådet ta upp i sitt slutbetänkande? Bodil Ljunghall, utredningens huvudsekreterare, Rehabiliteringsrådet
12:30	Lunch
13:30	Långvarig muskuloskeletal smärta - framgångsfaktorer i kampen mot det onda I sin avhandling har Jan-Rickard Norrefalk under flera år följt patienter med smärta i muskler och leder som har genomgått ett intensivt rehabiliteringsprogram i ett multiprofessionellt team. Han pekar på viktiga förutsättningar för att metoden ska fungera. Vinsterna, i form av arbetsåtergång, ökad aktivitet och smärtlindring, är betydande. Det gäller även de hälsoekonomiska aspekterna. Jan-Rickard Norrefalk, Medicine Doktor, Specialist i Rehabmedicin, Smärtbehandling/Algologi och Företagshälsovård, Institutionen för Kliniska vetenskaper, Karolinska Institutet, Enheten för Rehabiliteringsmedicin, Danderyds sjukhus AB.
14:30	Eftermiddagskaffe
14:50	Bedömning av arbetsförmåga - Instrumenten WRI, AWP, AWC & WEIS - en genomgång Bedömningsinstrumenten Worker Role Interview (WRI) och Work Environment Impact Scale (WEIS) för identifiering av psykosociala och miljömässiga rehabiliteringsbehov av betydelse för återgång i arbete Användningen av bedömningsinstrumenten Assessment of Work Performance (AWP) och Assessment of Work Characteristics (AWC) som observationsinstrument. Prövning av användbarhet och prognostisk validitet för intervjuinstrumenten Faktorer för att återgå i arbete för långtidssjukskrivna Elin Ekbladh, Leg arbetsterapeut, Med Dr, MSc OT, Universitetsadjunkt vid arbetsterapeutprogrammet.
16:20	Principer vid Kognitiv terapi samt evidens för psykologiska behandlingsmetoder, vid långvarig smärta Jan Persson, Med Dr, Överläkare, Ordförande Stockholms läns läkemedelskommittés Expertråd för analgetika och reumatologiska sjukdomar, Smärtavdelningen, Anestesikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.
17:15	Konferensen avslutas

Fredag 29 april 2011
Fördjupningsdag
Fungerande och praktiska rehabiliteringslösningar för patienter med smärt- och stressrelaterade sjukdomar - med särskild hänsyn till tidiga insatser, särskilda överväganden, åtgärder och nya roller Rehabiliteringskedjan kräver snabba åtgärder och långsiktigt goda resultat – en stor utmaning för dig som rehabiliteringsaktör. Vi har därför satt ihop en fördjupningsdag där du får ta del av kunskap som hjälper långtidssjukskrivna snabbare tillbaka till arbetet. Flertalet praktiska rehabiliteringslösningar gås igenom under dagen och du får veta HUR metoderna kan användas på bästa sätt. Dessutom belyses vikten av professionellt bemötande som en del av en framgångsrik rehabiliteringsprocess. Under dagen går vi bl a igenom: Aktuella och fungerande rehabiliteringsmetoder för nackskador, lumbago, muskuloskeletär smärta, reumatism, fibromyalgi Stressens och smärtans många ansikten och diagnoser Tidiga insatser - särskilda överväganden och åtgärder Rätt bemötande, en förutsättning för framgång i rehabiliteringsprocessen - det motiverande samtalet Att arbeta hälsoinriktad och inte sjukdomsinriktat - tro på patientens förmåga Praktiska rehabiliteringslösningar för sjukskrivna med stress och smärtrelaterade sjukdomar Hur kan arbetsplatsen anpassas för att möta individuella behov? Så motiverar du arbetsgivaren att genomföra behövliga förändringar Underlätta partssamverkan kring ohälsoarbete, rehabilitering och förebyggande arbete Vilka insatser är nödvändiga för att förhindra ett långvarigt smärttillstånd? Att bemöta patienter med smärta - att bemöta patienter där beteendet och den verbala informationen inte stämmer överens Målformuleringen i rehabiliteringsprocessen - hur mycket kan man kräva av rehabiliteringsaktörerna respektive patienten? Hur kan rehabiliteringsteamet samverka och arbeta multimodalt kring patienten – vem bör göra vad för att utnyttja teamets kapacitet till fullo för god rehabilitering? Måste man vara smärtfri för att kunna arbeta? Förekomsten av smärta hos män respektive kvinnor Lyckad rehabilitering enligt rehabiliteringskedjan eller enligt patienten? När är patienten tillräckligt rehabiliterad för att kunna utföra arbete? Kliniska aspekter och praktiska exempel Värk, smärta och rörelserädsla - Hur identifierar vi rädslan och bryter den? Senaste rönen inom smärtrehabilitering - så kan de komma att påverka vår rehabilitering av smärtpatienter inom kort Marcelo Rivano Fischer, verksamhetschef Rehabiliteringsmedicin Universitetssjukhuset i Lund samt chef för sektionen för specialiserad smärtrehabilitering. Marcelo har arbetat med patienter med långvarig smärta i 20 år
Hålltider, fördjupningsdag: 08:30 Registrering, morgonkaffe 09:00 Fördjupningsdagen inleds 10:30 Förmiddagskaffe 12:30 Lunch 14:30 Eftermiddagskaffe 16:15 Fördjupningsdagen avslutas

Vi reserverar oss för eventuella programändringar

IBC Euroforum - Konferenser, kurser, företagsanpassad utbildning

Personliga verktyg

Sektioner

Arbetslivsinriktad rehabilitering och professionell arbetsförmågebedömning